Sverige

Idag är det måndag och vid den här tiden om exakt en vecka (svensktid) är jag i mitt vackra hemland. Mitt vackra land som har en sommar utan dess like och en lagom-anda som inte kan skådas någon annanstans.

Som tidigare nämnt ska det bli tråkigt att lämna Buenos Aires, men samtidigt roligt. Jag kommer hem lite visare, lite äldre och lite snyggare. Det känns bra. Som alltid har jag lärt mig massor, från människor, från att titta på människor och från att bara va.

Som vanligt är det mycket som skiljer utomlands från hemmalands, men samtidigt bor det ju bara vanliga männsikor här också, mestadels.

Det finns mycket att säga om Buenos Aires, men jag ska låta det vara osagt. Det går inte att göra staden rättvisa riktig, och frågar du folk som besökt eller bott här kommer du få lika många beskrivningar som folk du frågar.
Staden är så stor, och den lämnar utrymme för så många olika upplevelser. Jag har haft min, och om jag en dag återvänder ser jag fram emot ha en ny upplevelse, kanske en annan upplevelse.
Hur som hur, du borde åka hit, och ta del av staden du också.

Att den svenska sommaren har anlänt verkar vara ett faktum, och jag ser sommarhybrisen varje gång jag loggar in på facebook. Det är folk utan kläder på bilderna och statusuppdateringar består i stort sett uteslutande av "åhhhhhhhhhhhhh vilken härlig dag i solen" alternativt "En kopp kaffe på balkongen nu när sommaren är här, mmmmmmmm!". Det finns mycket att säga kring statusuppdateringar på facebook, men det lämnar vi till en annan dag.
Här är det kallt i alla fall och jag har inte haft shorts på mig på evigheter, förutom när jag tränar det vill säga. Detta faktum bringar lite ljus till min vardag, det känns skönt att åka från kyla till värme, och inte tvärtom.

Något som gör mig ledsen i min återvändo är dock att trots att den svenska sommaren kommer vara lika underbar som alltid, så är det ett förändrat Sverige jag återkommer till. Ett mindre humant Sverige, ett Sverige med lite mindre kärlek. Jag ska dra mitt strå till stacken och le lite extra den närmaste tiden.

Detta är antagligen det sista blogginlägget som skrivs signerat Åstrand på denna blogg, så tack för visat intresse, ta hand om dig så syns vi väldigt, väldigt snart!



§87, A bro never question another Bro's stated golf score, maximum bench pres, or height. He can, however, ask the Bro to rpove it, traditionally in the form of a wager.

Snart hemma...

Jag undrar om Starbucks Buenos Aires kommer att gå i konkurs efter jag har lämnat landet, troligtvis inte, men inte helt omöjligt. Jag sitter här, nästan ritualiskt och skriver ett blogginlägg tillsammans med min Cafe americano, grande, sin leche por favor.

Jag har 15 dagar kvar i Buenos Aires, dagen inräknad.
En Svenssonsemester, två veckor, ganska lagom för då hinner man vara hemma och bara njuta lite också som det så fint heter.
Jag vill hem och njuta lite faktiskt, jag har varit borta i lite över åtta månader när jag sätter foten på svensk mark igen. Klart man vill hem och le lite med sina vänner, skratta och ha det bra, lukta lite på den svenska sommaren. Men jag vill verkligen inte åka härifrån. Hur löser man ett sånt problem? Det är olösbart, tyvärr, folk pratar om att man inte kan både äta och behålla kakan, nej, suckar jag, uppenbarligen inte.

Jag ska vackert filosofera över hur mycket jag lärt mig och alla upplevelser jag har blivit rikare en annan dag, just nu är frågan, vad ska jag göra min tid som är kvar?

Vart man än är så faller man in i vardagen för eller senare, och det har jag gjort här nu. Jag pluggar på dagarna, tränar på kvällen, umgås lite, äter middag och så vidare. Missförstå mig rätt, jag älskar det, men det är svårt att slita sig ur rutinen för att springa iväg och ta tag i dom där sista "detta-måste-jag-se-innan-jag-åker"grejerna. Sen måste man vara ärlig mot sig själv också, har man inte gjort dem än, efter åtta månader, då är det nog ingenting som man har världens största sug efter i alla fall.
Inplanerat är dock att gå på söndagsmarknaden i San Telmo kommande helg för att shoppa lite souvenirer, för det måste man ju ha med sig hem, så jag kan ställa det i bokhyllan och låta alla vänner och bekanta veta hur berest jag är. Eller är det för min egen skull? För att påminna mig själv om en härlig tid. Antagligen både och, men ibland känns det svårt att skilja på de två.

Helgen kommer bli bra, ikväll ska vi träffas många vänner och skratta och roa oss. Kanske blir det en nattklubb och en sen hemkomst efter en förhoppningsvis lyckad kväll, jag tror det, jag har höga förhoppningar.

I övrigt har det inte hänt så mycket sen sist, eller det har det faktiskt, men hur ska jag kunna komma ihåg vad? Hösten har kommit hit i alla fall och jag har både tröja och jacka på mig, inte okej, jag är fan i sydamerika!

Obelisken på 9 de Julio, en av världens största avenyer

Kom ihåg att ta hand om varandra, vi ses snart!