Så nära

Åh! Jag var så nära att lyckas ta mig till den Japanska trädgården idag. Men självklart hade jag misstagit mig på ett datum till skolan, så var tvungen att spendera 5 ljuvliga timmar med böckerna i handen och hjärnan på spänn. Måste erkänna att det är inte helt lätt läsa finansiell ekonomi på distans utan att ens ha matte c i bagaget. Även om det inte är mycket att göra, tar det ändå sin tid. Det är ju också soft att inte ha en finansiell miniräknare så att man sitter och gör alla uträkningar på sin iPhone.

Ja, jag vet, livet är fruktansvärt jävla hårt!

Så i brist på en väldigt produktiv dag, i det avseende att den var spenderad till stort inomhus, så begav jag mig ut på en ännu en promenad i Bosque de Palermo, idag tillsammans med Calle.

Hemma igen och det smids planer inför kvällen. Något ska göras, men vem vet vad?

Igår bar det av en sväng till Sugar. Min argentinske rumskamrat Nico och en av hans polare hängde med. Kul att umgås med dom lite och tillslut var det bara vi tre kvar. Vi beslutade oss att gå hem genom Buenos Aires gator. De skulle visa mig Buenos Aires bästa pizzeria, vilken tyvärr var stängd. En annan dag helt enkelt ...

Idag delar jag med mig av min sista blick av Gittovic, innan han försvann iväg till svenska ambassaden i Rom en varm morgon i september. Enoy! I know I will ...

§26, Unless a Bro has children, a Bro shall not wear his cell phone on a belt clip.

Dagens funderare, är det verkligen okej annars?

stay black